Ciara

Ciaras knä är ju inte bra, och hon har varit halt till o från i över ett år nu så jag funderar på vad jag ska göra med henne. Fy vad elakt det låter... "funderar på vad jag ska göra med henne..."
Men så är det ju. Ciara har varit uppe i Husaby flera gånger med både ultraljud o röntgen, fått många hembesök av veterinären som klämt o känt på hennes knä, fått metacam flera gånger och jag har fått springa med henne för hand många gånger...

Men det blir inte bättre.

Tyvärr.

Alla veterinärer säger samma sak: Hon håller för lätt, lätt ridning.

Men det är ju inte kul att ha en häst som aldrig blir frisk, och det är hemskt att se att hon haltar pyttelite i galoppen och inte kan ligga ner riktigt ( hon kan inte böja vänster fram, utan har det rakt). Det gör så ont att se henne halta.

Nu låter det nästan som om hon är en pryl, vilken som, men det är hon verkligen inte. Hon är världens bästa   kompis, som väljer gos och prat före allt annat. Hon och jag kan stå o "prata" med mig i timmar, utan problem. Hon är en riktigt, riktigt fin kompis som inte tänker på utsidan. Hon ser bara insidan. Hon älskar att ridas, helst i full galopp, även fast det gör ont. Jag gråter så fort som jag tänker på att det kanske är sista gånger som jag sadlar henne, sista gången som klappar henne efter en ridtur..

Hon betyder allt för mig, även fast jag inte kan rida henne. Det är det som gör det så svårt. En tävlingsryttare skulle sålt henne som avelssto, eller ev tagit bort henne bara för att hon inte klarar av att gå på banan. Men för mig så är det viktigaste med häst de där mysiga stunderna, stå och borsta i timmar, gå ner med lunchhö till hagen, godnattkramen (egentligen kramarna... haha) <3

Hon är inte en häst. 

Hon är en kompis. 

Och man tar inte bort en kompis för att den personen har artros i knät.



Usch... det är så hemskt. Kan inte Dumbledore komma och hokus pokus fixa hennes knä? Då skulle jag inte sitta här och grubbla.


Jag vill inte ha någon annan häst än Ciara. Hon är den finaste varelsen på detta jordklot. Helt klart.
hennes ögon... damn. Hennes päls... hjälp. Hennes öron... nawwiii mums <3 Hennes tänder... gulliga ^^

Att sitta på hennes rygg är sagolikt. Det är inte som att sitta på nån stor dyr *wooow* tävlingshäst. När man hoppar upp på Ciara så försvinner alla problem. Man känner sig lycklig, det skiner om en. Som en drog eller nåt, typ. Haha inte konstigt att jag alltid har en drogad min när jag sitter på Ciaras rygg... haha då var den gåtan löst ;)

Nu är klockan mycket... måste ut och pussa på min älskling ♥